The sun is also a star

”‘What are we talking about again?‘, he asks.
I say 
science at the same time that he says love, and we both laugh.
‘What are the ingredients?’, he prompts me again.
‘Mutual sel-interest and socioeconomic compatibility.’
‘Do you even have a soul?’
‘No such thing a soul’, I say.
He laughs at me as if I’m kidding. ‘Well’, he says after he realizes that I’m not kidding, ‘My ingredients are friendship, intimacy, moral compatibility, physical attraction, and the X factor.’
‘What’s the X factor?’
‘Don’t worry, we already have it.’

The sun is also a star av Nicola Yoon är en bok som åtminstone alla på booktube har läst och älskat. Den utspelar sig under en dag, och är även skriven på ett speciellt sätt och det är det som gör att den sticker ut. Själva grundhistorian är ingen vi inte hört förut, kille möter tjej, blir kär, men yttre omständigheter gör kärleken omöjlig. Det har vi alltid läst, och alltid tyckt om. Den här bokens yttre omständigheter dock, handlar om immigration, om utvisning, och även om det hade löst sig hade de olika nationaliteterna skapat andra problem, när det kommer till föräldrarnas acceptans. Ett smakprov inflikas i boken på hur det hade tett sig. 

Att en av parterna är påväg att bli deporterad samma dag snabbar på kärlekshistorien och alla faser hinns med på samma dag. De hinner lära känna varandra, bli kära, bråka, bli sams etc. Även om jag tycker dagen känns väldigt lång och inte förstår hur de hinner med allt, när det uttryckligen står att tunnelbaneresorna är 40 minuter t.ex., är tidsperspektivet definitivt intressant, speciellt då man vet från början att om inget mirakel sker kommer det unga paret endast ha en dag tillsammans. 

Trots att boken är ganska kort, drygt 300 sidor, hinner man få reda på bikaraktärernas historier, då de får egna kapitel. Hade inte dessa kapitel funnits hade jag inte alls gillat boken lika mycket. Det är inte bara karaktärer som får egna berättelser, utan ämnen de pratar om (afrohår och ödet t.ex.) får en sida där ämnet kan utvecklas lite. Det är inget koncept jag sett i andra böcker, i varje fall inte såhär tydligt, och det är därför den upplevs vara unik. 

Det är en söt historia, en ungdomsbok, som går väldigt fort att läsa. Jag förstår varför folk läser den – den är bra. Jag gillar den, det är en mysig bok och om någon ber mig om boktips skulle det här kunna vara en titel jag nämner. Det är en bok som är perfekt att varva med om man som jag slalomläser och läser någon tyngre bok bredvid en ungdomsbok. Jag tror dock inte det är en bok jag kommer komma ihåg om några år när jag tänker igenom vilka böcker jag har läst, men det är såklart ingen anledning att inte läsa den överhuvudtaget. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s